CCS står för Carbon Capture and Storage. CCS involverar alltså inte bara själva infångningen av koldioxid utan handlar om hela kedjan: infångning, transport och lagring. Här kan du läsa mer om processen, steg för steg.
Så funkar CCS - Steg för steg
Steg-för-steg
CCS på Filbornaverket börjar med själva avfallsförbränningen, där restavfall blir till el och fjärrvärme. Sedan följer en process i tre steg: infångning, transport och lagring, som gör att koldioxiden aldrig når atmosfären. Här kan du läsa mer om de olika stegen och hur CCS på Filbornaverket gör avfall till en resurs för klimatet - och skapar möjligheter till verklig klimatkompensation.
På Filbornaverket förbränner vi restavfall för att producera fjärrvärme och el. Lastbilar transporterar restavfallet från lokala företag och hushåll till Filbornaverket dagligen. Varje år förbränner vi cirka 220 000 ton restavfall som förvandlas till klimatsmart el- och fjärrvärme till våra kunder. Men i denna processen produceras tyvärr också koldioxid som släpps ut i atmosfären - 200 000 ton per år. Koldioxiden kommer från plast i restavfallet och från förbränningen av biogent material som till exempel papper, kartong, växter och trä.
CCS-anläggningen på Filbornaverket fångar in koldioxiden ur rökgaserna innan den når atmosfären. Anläggningen fångar in 200 000 ton koldioxid om året vilket gör att Filbornaverket når netto-nollutsläpp i fjärrvärmeproduktionen.
Koldioxiden fångas in genom en kemisk process som kallas för kemisk absorption. Rökgaserna leds genom en vätska som binder koldioxiden, och när vätskan värms upp frigörs gasen i ren form. Därefter kyls den ner och förvätskas till flytande koldioxid, så att den kan transporteras vidare till sin permanenta lagringsplats djupt under havsbottnen.
När koldioxiden har fångats in och förvandlats till vätska är den redo att transporteras. Koldioxiden transporteras då med lastbil och specialanpassade fartyg till slutlagringsplatsen i Nordsjön. Det rör sig om ett tjugotal lastbilar per dygn. Fartygen drivs med LNG (flytande naturgas) och inte diesel.
Målet är att hela transportkedjan ska vara så hållbar som möjligt, så att klimatnyttan från koldioxidinfångningen bevaras hela vägen till lagringen i Nordsjön. Vi har självklart räknat in utsläppen från transporterna i våra nettoberäkningar.
När koldioxiden når lagringsplatsen i Nordsjön pumpas den ner på ett djup av minst 800 meter i berggrunden under havsbotten. Där reagerar den med bergmaterialet och omvandlas gradvis till fast mineral. På så sätt binds koldioxiden permanent och kan inte längre nå atmosfären.
Lagring på det här sättet är en beprövad och säker teknik som har använts i flera decennier världen över. De geologiska formationerna som används är noggrant utvalda för att kunna kapsla in koldioxiden stabilt och långsiktigt utan risk att den läcker ut.
Klimatkompensation
När vi fångar in koldioxid på Filbornaverket handlar det om två typer: fossil och biogen koldioxid.
Den fossila koldioxiden kommer från material som plast och syntetiskt gummi, produkter producerade av olja som legat lagrad i marken i miljontals år. När den fossila koldioxiden släpps ut tillför den ny koldioxid till atmosfären. Genom att fånga in och lagra den kan vi stoppa nya utsläpp, men den minskar inte den befintliga mängden koldioxid i luften.
Den biogena koldioxiden kommer däremot från organiskt avfall som trä, papper och matrester. Den ingår redan i naturens eget kretslopp och hade annars återvänt till atmosfären när materialet bryts ner eller bränns. När vi i stället fångar in och lagrar den djupt under havsbottnen tas den bort ur kretsloppet helt och hållet. Det skapar en kolsänka, ett verkligt minus på koldioxidkontot.
Den klimatnyttan kallas negativa utsläpp. De kan omvandlas till negativa utsläppscertifikat som företag kan köpa för att ta ansvar för sina utsläpp och samtidigt bidra till att Helsingborgs stad når netto nollutsläpp 2030.