Starta BankID-appen på din mobil eller surfplatta och tryck på "Skanna QR-kod".
18 april 2018
Jenny Palm, professor miljöinstitutet, Lunds Universitet
Jenny Palm är professor och forskningskoordinator vid internationella miljöinstitutet på Lunds Universitet. En roll som betyder att hon samordnar institutets forskning rörande energiomställning och hållbar stadsutveckling. Därutöver ska hon också bidra till att miljöinstitutet syns och hörs, blir publicerade och sprider forskningsresultaten till relevanta samhällsaktörer. Extremt spännande och högrelevant område tycker vi. Öresundskraft pratade med Jenny Palm om energitrender, hållbar stadsutveckling, digitalisering och solenergi.
Både näringsliv och kommuner blir mer och mer miljö- och energimedvetna. Det avspeglar sig i att det kommer allt fler målsättningar och strategier för hur företag och kommuner kan bidra till att uppnå nationellt satta klimat- och energimål. Många kommuner och företag vill inte bara bidra till nationella mål utan också sätta ambitiösare mål. Detta är en trend, framförallt hos kommuner, och något som ser ut att fortsätta.
Trenden de senaste åren är också att fler aktörer har blivit intresserade av att börja producera el och investerat i sol- eller vindanläggningar. En annan trend är att tänka på hur medarbetarna i organisationen transporterar sig. Både kommuner och företag köper bland annat in elcyklar som medarbetarna kan använda. Både investeringar i elcyklar och elbilar är något som jag tror kommer att öka.
Olika saker.
För 10 år sedan var hushållen pionjärer som liknande ”early adopters.” De investerade i solceller främst av miljöskäl. 2014-16 var miljöskäl fortfarande viktigt men ´tjäna pengar´ var motivet som flest angav. År 2016 var det en självklarhet att sälja sin el till nätet. Installationsbidrag för solceller infördes och ROT kunde börja användas om man föredrog det. Priset på solpaneler reducerades också väsentligt mellan 2008 och 2016. Återbetalningstid och vinst var helt nya begrepp som introducerades 2014 och senare. Det diskuterades inte alls mellan 2008-09. Då var panelerna så dyra att det inte var värt att räkna på återbetalningstid, utan hushållen nöjde sig med att de bidrog till miljön.
Symbolvärdet är också viktigt. Många hushåll vill visa för omgivningen att det är möjligt att producera sin egen el och att alla kan bidra till en omställning av energisystemen. På senare år har emellertid fler och fler funderat på solceller som en effekt av att ha sett andras installationer på hustak runt omkring. Detta beror helt enkelt på att antalet solpaneler på taken har ökat.
Elbilens inträde är en annan stor förändring som har bidragit till utvecklingen. Fler och fler hushåll har antingen skaffat eller planerar att skaffa elbil som kan laddas med egenproducerad el.
Det finns flera fördelar som prosumenterna själv nämner. En fördel är den goda känslan av att kunna producera sin egen el. Det känns helt enkelt bra. En annan är att det finns ett välbefinnande i att kunna göra något som är bra för miljön. Det är ett sätt att dra sitt strå till stacken. Tjäna pengar är förstås också en fördel. Du sparar pengar när du slipper köpa el och du tjänar pengar när du kan sälja överskottselen tillbaka till nätet. Många ser investeringen som ett första led i att gå off-grid, vilket i förlängningen kommer göra dem oberoende av energibolagen. Flera nämner fördelen att på sikt kunna införskaffa sig en elbil som kan laddas med egenproducerad el.
Våra forskningsresultat visar på att solpaneler ger sidoeffekter och ringar på vattnet (bortom de uppenbara som att tjäna pengar). Energi går från att vara något abstrakt till att bli något konkret som ingår i människors vardag. Resultatet blir att hushållen börjar reflektera över vad som drar el i hemmet och hur mycket. Detta kan vara en viktig förändring eftersom ökad kunskap hos konsumenter på sikt kan bidra till en omställning av energisystemen. Samhället vinner generellt på upplysta konsumenter. Om decentraliserade system medför att vi får användare som har större kunskap om systemen, så blir det enklare att anpassa elproduktionen efter behovet och tvärt om. Om användarna äger systemen ökar incitamenten att samordna produktion och konsumtion.
Solelsproduktion sker ofta i direkt anslutning till, eller nära, elanvändarna. Det innebär att ”eltransporterna” till konsumenterna minskar och därmed energiförlusterna för nätbolagen. Därför betalar flera nätbolag ut energiersättning för den producerade solelen som matas in på elnätet. I framtiden är det möjligt att det kan bli en hög andel solel lokalt, vilket skulle skapa ett omvänt problem. I områden med hög elproduktion och samtidigt låg elanvändning kan överföringsförlusterna i elnätet öka under sommarmånaderna. Tillslut kanske elproduktionen behöver kopplas bort för att undvika överspänningar. Detta leder till produktionsbortfall och därmed ett potentiellt intäktsbortfall för producenten. Det handlar dock om en elproduktion motsvarande 20-30 % av ett områdes (lågspänningsnäts) elanvändning under ett år, vilket är en mycket hög andel. Det är långt kvar till de här nivåerna i Sverige.
Om solelsandelen medför att fler och fler går off-grid betyder det att det blir färre som delar på kostnaden för elnäten. Säg att alla 700 000 sommarhus i Sverige (c.a) kopplar bort sig från elnätet, då blir det en stor omställning för både nätägare och kvarvarande nätanvändarna.
Digitaliseringen kan påverka användningen hur mycket som helst. Tekniskt skulle man ju kunna styra elanvändningen i hemmen, t.ex. genom att slå av värmepumpen vid effekttoppar och slår på den igen när det finns gott om el. Hur framtiden ser ut för den här typen av lösningar beror mer på etiska avvägningar och om människor är villiga att överlåta kontrollen av viss teknik till en tredje part. Det i sin tur kommer förstås bero på hur affärsmodellerna ser ut och vad människor och företag tjänar på att gå in i sådana kontrakt och avtal. Digitaliseringen kan också bidra till mycket mer individanpassade elavtal. Dock är frågan ännu en gång hur mycket info vi är beredda att ge till elbolagen.
Det är en kombination av saker: solcellsbidraget tillsammans med sjunkande priser på solcellspaneler gör investeringen intressant för fler. Att andelen ökar gör också att fler börjar prata om det vilket i sin tur gör att fler börjar tänka på det som ett alternativ. Klimatdebatten gör att förnybara energikällor är viktiga i samhällsutvecklingen. Kommunala energirådgivare satsar på ”solsafarier” där man åker runt till familjer med solceller som visar upp sin anläggning. Solceller finns på villamässor och är helt enkelt synligt. Allt detta bidrar till en allt ökande trend.
Hallå där, varmt välkommen till oss!
I mer än 160 år har vi på Öresundskraft kämpat för att på alla sätt vi kan, bidra till ett bättre samhälle och en bättre värld. Allt vi gör handlar om att bekämpa klimatförändringarna och skapa grymma förutsättningar för en hållbar framtid.
Privat villa
Elavtal Fjärrvärme Elbilsladdning Solceller Batteri Elnät Gas Fiber Energideklaration För elinistallatörerFöretag
Elavtal Fjärrvärme Elbilsladdning Solceller Batteri Energitjänster Elnät Fjärrkyla Gas Fiber För elinistallatörerKontakt
Öresundskraft AB
Västra Sandgatan 4
252 25 Helsingborg
Kundservice
042-490 32 00